14/4 - you better stop me and my thinking

Igår filosiferade jag och pappa när vi lagade middag. Pappa hade köpt en hel kyckling och skulle stycka den. Jag la in en misstyckande kommentar när jag såg den nakna kycklingen utan huvud, utan ben, utan fjädrar. Jag började babbla om djurens rätt och hur förnedrande det är för t.ex hönan att ligga där på skärbredet utan sin värdighet och det som gör dem till en stolt fågel- fjärdrarna. Och sen om hur deras såkallade "liv" liknar ett helvete som endast leder till lidelse och därefter döden.

Pappa är bra, han tycker alltid det är intressant att lyssna på vad jag har att säga.

Sedan sa jag och pekade på kycklingens skinn, att det där kunde lika gärna ha varit vårat skinn. En á la människogryta.
Vi började sedan diskutera varför man inte åt människor, och varför människor har lyckas bli så högt uppsatta. Varför vi människor blev det enda djuret med både hjärna och kapacitet för att skapa. Tänk om delfinerna kunde leva på land, då hade säkert dom också kunnat skapat något enastående, med dess smarta tänkande. Och våra släktingar aporna, vi kommer ju ursprungligen från dem, men varför har inte alla apor utvecklas till människor? 

Vi började även fundera på om mänskligheten också skulle utrotas, precis som dinosaurierna, så att det skulle komma ännu en smartare art. Men människan har ju rustat upp med så mycket här i världen, som nog skulle klara av det mesta. Och tänk om vi inte hade skapat allt, och kommit på allt om gravitationen och alla kemiska ämnen, då hade vi inte varit bekymmrade över det som man bekymmrar sig över idag. Då hade vi inte skapat så mycket ont som gör världen heller. Tänk att bo i en grotta.

Sen kom vi vidare på den troligtvis förevigt olösta gåta; universum. Är verkligen univerum allting och helt oändligt? Borde i universum vara något så som allt annat? Undrar om det kanske finns fler solar, fler galaxer och fler liv? Det måste det ju finnas. Det kan inte bara vara vi i detta mörker. Vad finns det förbi mörkret, där vi inte kan se längre bort? Ett tomt oändligt hål. Det funkar inte! Hålet måste i sånna fall vara i något. Eller? 

USCH detta skrämmer mig. 

Tänk vad häftigt det hade varit att kunna få lösa den gåtan, att få veta hemligheten!
Men om man då visste om hur precis allt som existerar fungerar och meningen med det, även universum, då hade det inte varit någon gåta. Någonting att klura på. Vad är meningen med det då? 

Hm... ja nej. Jag och pappa kom fram till många teorier och tankar, men det hade varit drygt att skriva ner dem också. Så jag sätter punkt här på denna blogg. 

.

Ciao!
Lorentina


  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0