2/10 - det speciella med havet
Havet var alltid närvarande i barndomen. Det smaksatte luften med sälta och fyllde rymden med sin sång från djupen och vidderna. Och det färgade allt ljus mellan husen och bergen. Gråa dagar blev ogenomträngligt grå. Blåa dagar blev blåare än allt annat på jorden, dagar när havet blev en spegel för den stora himlen, mångdubblade ljuset och återkastade det över landet. Detta skimrande ljus fick barnen med sig genom livet, det trängde genom huden, genom kött och ben och ända in till själen, där längtan föds. En blå längtan efter frihet och gränslöshet.
Citerat ur min absoluta favorit bok Simon och ekarna.
Det får mig att sakna Gotland.
Men något av det bästa med att bo här där jag gör nu, det är att det aldrig någonsin blåser. Och det gör mig glad att jag lämnade mitt hav och min ö där hemma.
En bild jag tog för något år sedan
Kommentarer
Trackback
