Lorentina

Åh hu vad jag är sjuk. Lider av en plågsam förkylning. Men aja, det hindar inte mig från att göra en dag till en bra dag!
Så idag har jag varit ute på två promenader i förmiddags och en cykeltur med Alexandra.
Det var hur mysigt och skönt som helst. Man känner den friska vårluften möta ansiktet och solensstålar värmer hela kroppen. Helt underbart.

Jag tittade även till platsen där jag och mina flickor grävde ner The box i höstas. Det såg väldigt lovande ut. :)




Du är den finaste jag vet. Du är finare än det solsken jag möter. Du är finare än den skönaste vårdag och den härligaste sommardag. Du är finare än musiken som strömmar i mina öron. Du är finare än tanken på att springa genom en skön sommaräng. Du är finare än allt jag älskar. Det betyder att jag skulle kunna ge upp det, för att kunna få vara med dig. Bara för att få känna den känslan som jag bara får av dig. Bara få känna den värmen och kärleken.
Du betyder så mycket för mig och jag hoppas att det vi har varar för alltid.

Jag tycker om livet, mitt liv.  Den ena dagen efter den andra är speciell, inga rutiner och inga gränser. dagarna är olika varandra, och det är det som gör livet intressant. Det uppstår upp- och nedgångar, då det är kämpigt och då det är mindre kämpigt. Man får uppleva så många känslor under en sån kort tid. Det är gråt, det är glada miner, det är stress, det är glädjeskutt och så mycket mer. Ofta dyker det upp oväntade problem, som är så fantastiskt härligt att få se att man kan lösa dem, på ett eller annat sätt, bra eller dåligt, lätt eller jobbigt.
Och vad som än händer, så skall man inte gräva ner sig. Det blir en ny dag imorgon, och nästa morgon och morgonen efter det. Utan se framåt och se framemot att göra annorlunda nästa dag istället, bevisa att det går att förändra, bevisa att det inte behöver vara som det en gång var. Alla kan göra annorlunda, det krävs bara mod och tro för att kunna göra det möjligt.   

Aja det var allt för mig, tack och hel leverpastej (en raggsillidill)

Det är en grå och kylig dag idag. Men mitt humör är på topp ändå! Men jag vill lova att det hade varit bättre om jag hade fått sett mina underbaringar idag. Så en hel onsdag utan mina vänners vackra ansikten! Men jag har fått sett många andra, vilket har gjort mig så glad som jag är nu. Men oj!!! Måste spinga till bussen! Skriver kanske senare! CIAO! 

Det är måndag igen. Nu har jag levt en vecka som sjutton åring. Om det känns någon skillnad? Nej, inte speciellt. Men livet rullar på i alla fall. Någon förändring är att jag inte tycker om skolan för tillfället.
Mitt personliga läge: känslig, trött, deprimerad, lugn, zombie, gråtfärdig, dyster, socialstörning.
Hoppas att ingen läser det här inlägget, för då tycker jag synd om er. Hoppas att ni inte bryr er om det.. Men jag behöver ändå få ut det mörka ur mig ändå..




Anna, jag lovar att skriva en uppmuntrande blogg ikväll, för att hylla din dag (grattis vännen!)